only if we're drinking can you see my spark.
Midsommar förra året beskrev jag som en midsommarnattsdröm. Spenderade den i New York på en klubb tillsammans med Nathalie. Full som tusan. Lycklig som tusan. Glad.
Och imorgon borde och skulle ha varit ännu en midsommarnattsdröm. Kanske en ännu bättre en. I bästa vänners sällskap borde det ju inte kunna bli annat än just så.
Istället åker mina känslor bergochdalbana och jag känner att det händer alldeles för mycket på alldeles för kort tid. Fast samtidigt alldeles för lite.
Kommentarer
Trackback