det här med syn.
Idag gjorde jag en synundersökning. Senast jag gjorde en var för tre år sedan och det var även då jag införskaffade de glasögon jag har idag. Jag använder dem ju inte hela tiden eftersom jag inte har haft jättedålig syn, men det senaste året har jag blivit misstänksam om att min syn eventuellt skulle ha försämrats.
Det hade den också. Fast typ pyttepyttelite och bara på högra ögat. På mitt vänstra öga hade jag samma synfel som förut. JAHA, liksom. Människan kan alltså inte se bättre än vad jag gör (när jag har mina glasögon på mig, dvs.).
Detta låter kanske konstigt, men jag ser både positiva och negativa saker med att mitt synfel i princip var samma.
Positivt: Behöver ej spendera pengar (som jag inte har) på nya glasögon. Det är ju ändå väldigt dyrt. Jag ser ju ändå relativt bra. Behöver t.ex. inte ha mina glasögon hela tiden, vilket är skönt.
Negativt: Är ju väldigt sugen på nya glasögon och hade (om jag hade haft sämre syn) haft en väldigt bra anledning att köpa nya. Tänker också att linser skulle vart sjukt värt att skaffa om jag hade haft JÄTTEDÅLIG syn och ha dem i sommar då jag går runt i solglasögon (utan styrka) hela tiden. Då hade jag ju sett något ändå, liksom.
Nåväl. Nu är min tanke att jag kanske trotsallt ska vänta med nya glasögon och eventuella linser till efter sommaren då jag faktiskt kommer ha pengar till att köpa dem. Tror det kan vara ganska klokt, ändå.
Lazy Sunday.
Under Söndagen gjorde jag det här tillsammans med Josefine och Ellinor. Jacuzzi och tjejprat när det är som bäst.
Lite konstruktiv kritik, tack.
Funderar på att försöka (med mina tekniska skills) att ändra lite här på bloggen. Jag har ju ett väldigt stort fotointresse och tänker framförallt att bilderna ska få bli lite större och få ta ganska mycket plats. Vad tror ni om det? Tänker dessutom att mina inlägg ska bli lite mer strukturerade och att jag faktiskt ska skriva lite mer. Tycker ju ändå om att skriva. Jag vet inte riktigt hur, dock.
Vad tycker ni?
plugg och öl och egobilder
Hej kära ni. Igår var jag i Uppsala och gick på seminarium och sa kloka saker hela dagen. Sen gick jag till tåget i lite regn och hade en väldigt seg tågresa hem till Nyköping. När jag väl landade hemma såg jag såhär sliten ut men det fanns ingen riktigt tid till att vila och fixa till sig (eftersom att utseendet betyder så mycket) för Emil ville gå ut och dricka öl. Så det gjorde jag igår kväll; blev bjuden på lite för många öl och tittade på hockey. Brabra kväll ändå.
Idag har jag varit duktig och bokat synundersökning! Har även fikat på stan med far min och nu ska jag plugga gärnet (haha, som att det kommer hända).
If I had a gun I'd shoot a hole into the sun, and love would burn this city down for you .
I brist på annat att skriva om, eftersom att jag endast verkar plugga, äta och sova nuförtiden; tänkte jag bara berätta att jag utav någon anledning längtar så himla mycket till London. Kan bero på att det är en av världens underbaraste städer, i för sig. Känner ett stort behov av att åka dit NU.
Big Ben och Millenium Bridge. Från när jag var i London senast.
Två dagar i soliga Uppsala.
I Måndags åkte jag upp till Uppsala igen för att ha föreläsning under eftermiddagen. Väl där fick jag och alla andra som läser kursen reda på att vi tydligen inte hade någon som kunde hålla i föreläsningen. Alltid lika roligt med missförstånd liksom. Men jag pluggade lite och mötte sedan upp Julia. Vi gick hem till henne för där skulle jag nämligen spendera natten. Vi pluggade, bläddrade i Egoboost och spelade Bezzerwizzer (bästa spelet) och drack hejdlöst mycket te. Som vanligt alltså.
Spenderade förmiddagen under Tisdagen med att shoppa istället för att plugga, och hade sedan föreläsning i 3 timmar. Faktiskt en riktigt intressant en, så det var inte så farligt. Sedan gick jag hem till en annan vän, nämligen Alicia. Hon och Ola har ju flyttat in i en ny lägenhet nu så vi byggde ihop IKEA-möbler, lekte med effekterna i photobooth och åt Pasta Carbonara som Ola lagade. Nomnom. Fin eftermiddag och kväll!
Åkte sedan tåget hem och pratade i telefon större delen av resan med världens sämsta mottagning under samtalet. Gick genom ett ödsligt Nyköping och avslutade kvällen med ett fint samtal på Skype.
Alicia bygger.
Mat!
Home is wherever I'm with you.
Fick frågan om hur det känns att vara tillbaka i Sverige efter att ha bott i i fina, fina Philadelphia under ett års tid. Jag jobbade ju där som Au Pair åt den underbaraste lilla ungen man kan tänka sig, Avery. Det var inte alls lätt att komma hem till lilla Nyköping och lilla Sverige igen, kan jag säga. Vet inte riktigt hur jag ska börja berätta, men ungefär såhär kändes det kanske;
Jag landade i Sverige en kall och snöslaskig Söndag i mitten av Februari. Jag grät under hela flygresan från Frankfurt till Stockholm. Grät utav lycka. Jag var så redo att komma hem. Att sätta fötterna på svensk mark, att andas svensk luft, att prata svenska. De två första dagarna var jag allmänt jetlaggad och sov mest och försökte packa upp alla mina resväskor.
Sen började en gnagande känsla av saknad och förtvivlan att brinna i mitt bröst. Saknade USA. Saknade Avery. Funderade över om jag inte borde ha förlängt, trots allt. Dessa känslor tog en paus då jag 4 dagar efter att jag kommit hem åkte till Dubai på semester en vecka. (superhärlig vecka, förövrigt). Kom återigen hem till Sverige, denna gång en Fredag och mådde bra i några dagar. Mådde bra för att jag under Lördagen hade mitt Home Coming Party och träffade ALLA de vänner jag saknat så himla, himla mycket där borta i USA. Upptäckte följande vecka att alla mina vänner som jag längtat så mycket efter har egna liv och inte ens bor i samma stad som mig längre. Kände mig otroligt ensam och saknade USA, igen. Sedan fick jag besök ifrån USA vilket sköt upp min saknad dit ett tag.
När personen som besökt mig hade åkte hem igen var det Mars. Det var Mars och jag hade ett halvt hjärta. Den andra halvan var hos min underbara värdfamilj i Philadelphia. Den andra halvan ville leva kvar i mitt USA-liv. Tänkte att jag nog kommer må såhär ändå till i höst då jag börjar plugga igen. Tänkte att fanfanfan varför förlängde jag inte. Funderade över vad jag egentligen hade längtat hem till. Fikade då och då med någon vän som var på besök i staden, sökte väldigt halvhjärtat jobb och försökte bestämma mig om jag skulle hoppa på två kurser i Uppsala som jag kommit in på. Men ingenting kändes lika bra som det liv jag hade levt i Philadelphia.
Allt var väldigt mycket kaos och jag var förvirrad. Visste inte var någonstans jag hörde hemma. Övervägde att i panik åka till USA som turist i 3 månader bara för att få vara där. Den planen var dock aldrig så väldigt genomtänkt. Någonstans här började jag också leta efter familjer i Irland/England/Australien som behövde en Au Pair. Jo, jag övervägde att åka igen, hittade flera familjer som ville ha mig men jag sa alltid nej. För att jag innerst inne visste att jag inte ville vara Au Pair. Jag ville bara bort. Sverige var för litet. Nyköping var för litet.
Men så en dag i slutet av Mars pratade jag i timmar med en väldigt bra vän. Och vi pratade om att jag faktiskt måste börja styra upp mitt liv. Så den 27e Mars tog jag tåget till Uppsala för att börja läsa en kurs på Universitetet där. Och sedan dess har det mesta rullat på. Jag vaknade liksom upp ur min depression när jag insåg att Sverige inte bara behöver vara trist och grått och ensamt. Jag behövde bara ha något att göra. April rullade sen på, visst var en del helger lite ensamma, då jag som jag nämnt, i princip inte har någon vän som bor här. Men allt fungerade. Och den 17e April började jag läsa ytterliggare en kurs i Uppsala.
Och nu idag har jag precis fått mitt drömjobb över sommaren. Ikväll ska min systerdotter sova här. Nästa vecka ska jag till Uppsala. Jag börjar förmodligen min drömutbildning i höst. Jag firade Valborg med en så himla fin person som jag aldrig hade träffat om jag inte vågat chansa och tagit tag i mitt liv.
Men. Det går inte en dag utan att jag tänker på USA. På Philadelphia. På Avery. På mina värdföräldrar. På mina Au Pair-vänner. Tänker på mitt liv som Au Pair, helt enkelt. Jag saknar det, saknar det så otroligt mycket. Men jag känner nu att jag valde rätt som åkte hem. Jag älskar USA. Men jag älskade inte att vara Au Pair. Jag ville få känna mig som en 20-åring igen och det kunde inte jag i USA. Här kan jag det. Nu kan jag det.
Det tog mig mer än en månad att komma ur min Au Pair-depression (som jag så fint valt att kalla den). Men den går ju att komma ur. Och jag vet att jag är långt ifrån ensam om att ha känt såhär. Vi Au Pairer lever i en sådan otrolig bubbla där borta. Det är ett så intensivt år att det inte ens går att föreställa sig. Klart det blir en krock när man kommer hem. Men Sverige är fint, det med.
Jag lovar.
barbent söndagskväll.
Har varit duktig och pluggat i princip hela dagen. Framåt eftermiddagen satte jag mig på balkongen och tog en paus. Solade, åt vindruvor och lyssnade på Håkans livespelning från Way out West sommaren 2010. Minnen. Åh.
Mötte upp pappa för middag nu under kvällen. Vi åt grekiskt och pratade om golf, båtar, resor, sommaren och min framtida flytt i höst. Gick sedan en promenad i hamnen. Barbent och i kvällssol. Underbart. Sverige ibland alltså.
Imorgon ska jag till Uppsala igen, blir även en övernattning hos fina Julia.
vill alltid vara sjuk tillsammans med dig.
När man är sjuk får man; sova länge, sitta på skype hela dagen fastän man borde plugga, äta en hel förpackning vindruvor till lunch, borsta tänderna jättesent, titta på ointressanta program på TV, duscha jättelänge och helst flera gånger under dagen, plugga lite tillslut, städa rummet halvt, äta nudelsoppa till middag, baka kladdkaka, vispa grädde och stanna inne en Lördagkväll.
Nu ska jag se the Vow och somna rätt tidigt. Hoppas ni har haft en friskare dag än vad jag har.
drömsommar.
Känslan i magen när man fått drömjobbet över sommaren. Hurra!
Frida får också vara med för hon har också fått sitt drömjobb. Lycka.
Valborg!
Och så kom Valborg och vi gick upp klockan 7 på morgonen och var glada (typ) hela dagen. Som vanligt är jag urusel på att rensa bilder. Men jag försökte. Okej?
Majbrasan! Vi såg den dock aldrig tänd.
Victor drack världens största öl.
Jag drack med öl. Kände dock att jag krävde en i min egen storlek.
Människor i Stadsparken.
Jag och Victor.
Robin bjöd på en burk full med bästa godiset. Fizzyflaskor <3
Jag poserade i Victors glasögon.
Efter ett tag hände det som alltid händer.
Vi kom fram till att Converse var det enda rätta att ha på sig på fötterna.
När vi blev hungriga gick vi till donken...
Och jag köpte 4 (!!!) cheeseburgare till den här mannen.
Efter lite vilande hade vi mellanfest hos Victor! Här här Axel och jag.
Jag och Victor. Älskar dessa bilder. Vi tittar nämligen på filmer av Avery.
Victor och Filip.
Och sen såg resten av kvällen ut ganska mycket såhär, innan vi gick ut och dansade på Lunds gator.
DAISY
När min pappa åker iväg på semester köper han alltid en present till mig och min syster. Nu kom han nyss hem från England och hade denna fina förpackning med sig hem till mig.
Är så himla, himla glad!
Vardagslyx i matform.
Älskar när man kommer hem efter att ha levt studentliv några dagar, alltså ätit pasta och ägg till frukost/lunch/middag, och få nedanstående mat serverad. På en Onsdag liksom. Här snackar vi Svenssonlyx. Matlyx i form av potatisgratäng och fläskfilé. Jag är lite uppväxt så, nämligen. På vardagarna när jag var liten åt vi liksom mat som inte tog så lång tid att laga medan helgmiddagarna gärna fick ta hela eftermiddagen att förbereda. Det är ju inte som att jag klagar, jag är nog ett ganska stort fan av husmanskost. Inte köttbullar och sådär, men typ... kokt potatis? Hur som helst, en liten plan jag har i livet är att jag i framtiden, då jag får bestämma helt över vad jag äter, ska laga och äta mer lyxmat under veckorna. Eller äta det när jag vill äta det helt enkelt. Och inte tänka att "det inte går för att det bara är Onsdag." Vet ni vad? Det går visst!
Siste April i stadsparken, Lund
Har haft så himla, himla fina dagar i Skåne. Det har varit soligt och vi har druckit rosévin och alldeles för mycket öl. Vandrat i parker och bara haft det bra. Jag älskar, älskar, älskar Lund!
Självaste Valborg spenderades i Stadsparken i Lund (såklart) tillsammans med 20 000 andra studenter. Det såg ut lite såhär:
Baby, you don't know but my heart is as strong as a drummer.
Nu sätter jag mig på ett tåg och far ner till Skåne och Lund några dagar. Tänkte fira Valborg rätt ordentligt i år!
PUSS.
En Torsdag hos Julia.
Min Torsdagkväll såg ut såhär. Pasta + Baconröra/sås i Julias mysiga korridorskök.
Sen åt vi alldeles för mycket Torsdagsgodis! Bästa.
I Uppsala.
Torsdag. Sitter i Uppsala på en föreläsning. Håller på att somna. Är så himla, himla trött nuförtiden. Har svårt att somna på kvällarna och att ta sig upp på morgonen för att leva det ljuva pendlarlivet är sjukt jobbigt. Häromdagen när jag satt och pluggade en eftermiddag somnade jag när jag satt och läste liksom. Kan tillägga att boken inte alls var tråkig. Fy. Knarkar därför kaffe varje gång jag anländer till Uppsala. Detta är inte bra av två anledningar; 1. Min ekonomi är ju inte den bästa. 2. Jag blir så mätt på kaffe att jag sedan äter dåligt. Bra där, Ellinor. Nåja, blir pigg i några timmar i alla fall.
I eftermiddag är min plan att plugga, sen ska jag möta upp fina, fina Julia! Sover nämligen i hennes mysiga korridorsrum inatt, då jag har ett seminarium även imorgonbitti. Så det kändes lite onödigt att åka hem bara över natten. Det tar ju ändå ungefär 5 timmar att åka fram och tillbaka.
Annars kommer denna dag bestå rätt mycket av plugg, då jag ligger liiiite efter eftersom jag var dum (läs; arg och upprörd) igår så att jag inte pluggade alls, på hela dagen. Men, vuxen som jag är (ska vara) så kommer jag att vara duktig och plugga dubbelt så mycket nu de närmaste dagarna. Eller, jag borde göra det i alla fall. Fast det kommer nog inte hända...
lön, ansvar och kompetens - stämmer inte överens!
Idag har jag gjort en väldigt viktig sak.
Jag har, tillsammans med min fina vän Alicia och 250 till personer, demonstrerat. Jag spenderade nämligen dagen i Uppsala och där hölls idag en organiserad demonstration mot sjuksköterskors otroligt låga ingångslöner. Alicia studerar till sjuksköterska, så för henne ligger ju detta extra nära hjärtat, men även om jag inte har några planer på att gå den vägen så tycker jag att detta är så himla viktigt!
Sjuksköterskornas maxingångslön ligger idag på 21 500 svenska kronor. En sjuksköterska studerar i 3 år, och får en dubbelexamen när de går ut. Dels tilldelas de en yrkesexamen men också en kandidatexamen i medicine. Nu planerar alla nyexaminerade sjuksköterskor att vägra arbeta för en ingångslön som ligger under 24 000 kronor. Väldigt rimligt, enligt mig. Sjuksköterskor gör så otroligt mycket för vårat samhälle. De finns ju överallt. De har patientkontakt dagligen och de räddar liv. Att tro annat är vansinne.
Här kan ni läsa mer om saken på Facebook (och gilla sidan!) och här är en artikel om dagens demonstration i Uppsala.
Sen har vi ju också extrem brist på sjuksköterskor i detta land (och i resten av världen) så jag peppar er alla att utbilda er till det! Om ni vill alltså...
Och gör er själva en tjänst och titta på nedanstående videoklipp.
Cissi Wallin på Radio 1.
Under kvällarna nuförtiden lyssnar jag på radio. Radio?! Ja. Eller, jag lyssnar på radioprogram. Lyssnar på i princip alla program med Cissi Wallin på Itunes. Hon pratar om så himla viktiga saker och har alltid så himla bra gäster! Ämnen som har diskuterats är bland annat; ångest, sorg, banting, begreppet hen, mobbning, kroppsideal, porr, tvåsamhet, feminism, ätstörningar, könsroller osv, osv. Jag skulle kunna hålla på i all oändlighet att rada upp ämnen.
Hur som helst, jag älskar det. Sitter för tillfället och lyssnar på hennes program om rädslor och mod. De vänder och vrider och vänder tillbaka på begreppen och pratar och diskuterar om att alla känslor inte uttrycker sig likadant hos olika människor. Sånt tycker jag alltid är så viktigt. Att acceptera att vi faktiskt är olika, och även om vi känner samma känslor så känns de kanske olika.
Så himla, himla bra program bara. Ni måste lyssna! Sök på Cissi Wallin på Itunes så kommer massa podcasts upp, eller lyssna över internet här.
Genus, tonårsflickor och en trasig laddare.
Idag gör jag det här.
Och ser ut såhär. (dock ser jag inte sådär bekymrad ut.)
Nu ska jag cykla iväg och hämta min nya laddare till min Macbook! Den förra gick nämligen sönder. Har ingen aning om hur, men den började glappa och ge ifrån sig ett gnisslande ljud. Tack Apple för att ni har så bra garanti att jag bara kan skicka iväg trasiga saker och få nya två dagar efteråt!
